Historia

Verksamhetsidén för EPV Energi, som grundades 1952, är fortfarande densamma: vi anskaffar konkurrenskraftig el till våra ägare, som är inhemska energibolag.

EPV Energi – redan 70 år av hållbar energiproduktion

Verksamhetsidén för EPV Energi, som grundades 1952, är fortfarande densamma: vi anskaffar konkurrenskraftig el till våra ägare, som är inhemska energibolag.

EPV Energi har sina rötter i Österbotten. Bolaget kom till när efterfrågan på el började öka och det väcktes oro för landskapets framtid. Då ville flera små elverk förena sina krafter och bilda ett eget gemensamt energibolag.

Senare har EPV Energi expanderat till hela Finland och även till utlandet. Under de senaste åren har man i koncernen målmedvetet satsat på utsläppsfri energiproduktion. Redan i mitten av 2000-talet konstaterade man i bolaget att vindkraft är ett av de effektivaste sätten att få ner koldioxidutsläppen.

Utöver den miljömässiga hållbarheten är EPV Energi också känt för sin innovativitet och fördomsfrihet. Vi är föregångare inom utsläppssnål och förnybar energi. Bolaget har kraftigt förnyat sin energiproduktionsmix och tack vare detta har koldioxidutsläppen minskat märkbart. Bolaget siktar på att elproduktionen ska vara klimatneutral fram till 2030. År 2024 kom redan 41 procent av EPV Energis elproduktion från förnybara energikällor och 96 procent från utsläppsfria energikällor. EPV Energi har redan 70 års erfarenhet av hållbar energiproduktion, och även i dag satsar vi målmedvetet på utsläppsfri produktion.

Milstolpar i bolagets historia

2024

  • Ett betydande investeringsbeslut om värmelagret i Vasklot kommer att fattas på hösten. Temperaturen i värmelagret kommer att höjas från 95 grader till en temperatur över kokpunkten, vilket ökar lagrets totala kapacitet med över 50 procent till 17 gigawattimmar. Projektet kommer att slutföras i slutet av 2025.
  • Ett investeringsbeslut om byggandet av ett 43 MW gasmotorverk i Torneå kommer att fattas, vilket innebär en helt ny satsning för EPV på en anläggning som balanserar elsystemet. De preliminära byggarbetena startar på hösten, och gasmotorverkets drift beräknas börja i början av 2026.
  • Tornion Voimas första elpanna tas i drift i början av året. Efter detta kommer hela koncernen att ha fem elpannor i drift, med en sammanlagd kapacitet på 240 MW.
  • H-FLEX-E-vätgasprojektet, planerat tillsammans med Wärtsilä och Vaasan Sähkö, kommer att avslutas i december 2024. Projektet, som har varit igång sedan 2021, har dock främjat utvecklingen av vätgaskonceptet, och utredningen kommer att fortsätta tillsammans med ett nytt koncept. EPV erkänner vätgasens potential som en del av den rena övergången och dess viktiga roll på lång sikt för att öka flexibiliteten i elsystemet.

2023

  • Olkiluoto 3 börjar kommersiell produktion i maj. OL3 blir EPV:s största enskilda energiproduktionsresurs, och samtidigt ökar företagets utsläppsfria elproduktion till 4 terawattimmar per år.
  • Ett investeringsbeslut om byggandet av EPV:s första solkraftpark på Heinineva i Lapua kommer att fattas i december 2023.
  • Driften av två nya elpannor och utvidgningen av värmeenergilagret i Vasklot, Vasa, kommer att starta på hösten.
  • EPV:s sjätte vindkraftpark i Norrskogen, Närpes, tas i kommersiell drift i början av året.
  • EPV överger projektet med pumpkraftverket vid Pyhäsalmi gruva på grund av den för höga investeringskostnadsberäkningen och den ogynnsamma utvecklingen på räntemarknaderna. Arbetet med att utveckla ren elproduktion och de flexibilitets- och lagringslösningar som behövs för att stödja den kommer dock att fortsätta.

2022

  • EPV Energi fyller 70 år.
  • EPV köper hela verksamheten av Vaskiluodon Voima och fjärrvärmeproduktionskapaciteten av Seinäjoen Energia.
  • EPV grundar ett nytt dotterbolag, EPV Aurinkovoima Oy, och inleder förberedelserna för sin första solpark i Lapua.
  • Ett betydande industriellt elöverföringsprojekt, som är betydande även i nordisk skala, färdigställs vid Selle elstation.
  • Seinäjoen Voimas elpanne- och fjärrvärmebatteriprojekt färdigställs i början av hösten på Seinäjoki kraftverksområdet.
  • Testdriften av elproduktionen vid Olkiluoto 3 startar.

2021

  • EPV Energi beslutar att bygga sin sjätte vindkraftpark i Närpes.
  • En ny elpanna tas i bruk i Vasklot, Vasa.
  • EPV Energi ingår en avsiktsförklaring om samarbete där fyra aktörer har som mål att tillsammans bygga ett Power-to-X-to-Power-system i Vasa. Den planerade vätelösningen för elproduktion och lagring får ett stöd på 14 miljoner euro.
  • EPV inleder ett projekt för att planera fortsatt användning av Pyhäsalmi gruva som energilager och pumpkraftverk. EPV Energis energilagringsprojekt i Pyhäsalmi gruva tar ett viktigt steg framåt hösten 2021 när arbets- och näringsministeriet beviljar projektet 26,3 miljoner euro i investeringsstöd.
  • Kärnavfallets slutliga förvaring är löst i Finland. Teollisuuden Voima Oyj och Fortum Power and Heat Oy har tillsammans grundat Posiva Oy för att ansvara för forskning och praktisk genomföring av slutlig förvaring av använt kärnbränsle från deras kärnkraftverk. Det använda kärnbränslet kommer att slutligt förvaras i berggrunden i Olkiluoto, Eurajoki. Finland är en föregångare inom slutlig förvaring av använt kärnbränsle.

2020

  • Framtidens värmeenergilager togs i drift i Vasa
  • EPV Teollisuusverkot Oy köpte Outokumpus elnät i Torneå
  • Arbetena på EPV Energis femte vindpark fortskrider som planerat
  • De förberedande arbetena för EPV:s sjätte vindpark i Norrskogen i Närpes har inletts
  • Jättelikt solkraftsprojekt planeras i södra Österbotten

2019

  • EPV Energis femte vindpark i industriell skala byggs i Östermark när EPV fattar investeringsbeslut om 21 nya vindkraftverk på 5,6 MW i Paskoonharju.
  • EPV beslutar att ta i bruk ett massivt underjordiskt energilager för lagring av värmeenergi i Vasklot i Vasa.

2018

  • Vasa stad och EPV Energi Ab kommer överens om fastighetsarrangemang i Vasklot.
  • Vindparken i Ömossa tas i produktion och i september hålls öppet hus i parken.
  • EPV Energi köper Seinäjoki kraftverk av Vaskiluodon Voima

2017

  • EPV Energi fattar investeringsbeslut om två vindkraftverk på 3,2 MW i Paskoonharju i Östermark. I projektområdet i Paskoonharju i Östermark planeras totalt 23 vindkraftverk. I den första fasen byggs två kraftverk i området.
  • EPV Energi Ab köper hela aktiestocken i PVO-Alueverkot Oy, som hör till Pohjolan Voima-koncernen, samt övriga nätdelar.

2016

  • Vindparken i Santavuori tas i produktion i juli och i september hålls öppet hus i parken.
  • EPV:s och SSAB:s samföretag Raahen Voima startar sitt nya kraftverk i Brahestad.
  • Byggandet av infrastruktur för vindkraftsprojektet i Ömossa slutförs i slutet av året.

2015

  • EPV fattar investeringsbeslut om 17 vindkraftverk i Santavuori i Ilmajoki.
  • Vindparken i Torkkola invigs i maj.
  • Vindparken i Röyttä i Torneå förstoras med fem nya vindkraftverk.
  • EPV fattar investeringsbeslut om 34 vindkraftverk i Ömossa i Kristinestad. Vindparken i Ömossa beräknas börja producera el före utgången av 2017.

2014

  • EPV fattar investeringsbeslut om 16 vindkraftverk i Torkkola i Vasa. Det är fråga om Österbottens första vindpark i industriell skala.
  • EPV och Rautaruukki grundar samföretaget Raahen Voima Oy.
  • Tre kraftledningsstolpar i havsområdet mellan Vasa centrum och Vasklot ersätts med landskapsstolpar av ny modell.
  • Vid Vaskiluodon Voimas kraftverk i Vasa görs ett framgångsrikt försök att producera energi med enbart skogsflis.

2013

  • Världens första förgasningsanläggning för biobränslen tas i drift vid Vaskiluodon Voimas kraftverk. Med hjälp av förgasaren kan en tredjedel av stenkolet ersättas med skogsflis.
  • EPV köper en betydande vattenkraftsandel i Sverige tillsammans med två andra energibolag. Affären omfattar sju vattenkraftverk i Mellansverige och dess värde är cirka 600 M€.
  • EPV får bygglov för 16 vindkraftverk i Torkkola i Vasa.

2012

  • EPV fyller 60 år. I oktober ger bolaget ut historiken Yhteistyöllä voimaa för att fira sin 60-åriga verksamhet.

2011

  • EPM Metsä grundas. Bolagets syfte är att anskaffa träenergi till EPV:s egna kraftverk.
  • EPV beslutar att delta i anbuds- och projekteringsfasen för kärnkraftsprojektet Olkiluoto 4.

2010

  • Finlands energieffektivaste vindpark färdigställs i Röyttä i Torneå. EPV har en andel på 60 % i bolaget Rajakiiri som uppfört parken, och investeringens storlek är 40 M€.

2009

  • EPV är med i ett konsortium som bildats av finländska energibolag och som köper Metsäliittos Vapo-aktier. Affärens totalpris är 165 M€.
  • Bolaget byter namn från Sydösterbottens Kraft till EPV Energi.

2007

  • Bolaget bygger ett CHP-kraftverk i anslutning till Outokumpus stålverk i Torneå. Kraftverkets pris är 40 M€ och effekt 40 MW.

2006

  • EPV inleder sitt vindkraftsprogram som finländsk pionjär.

2005

  • En av de lönsammaste och största affärerna inom finländsk elhandel genomförs när EPV:s intressebolag Rapid Power köper en betydande andel norsk vattenkraft.

2004

  • EPV fördubblar sitt innehav i Pohjolan Voima och blir därmed PVO:s fjärde största ägare.

2003

  • Investeringsbeslut fattas om kärnkraftverket Olkiluoto 3. Bolaget är med i projektet med en andel på 10 %.

1990-talet

  • Elmarknaden avregleras i Finland. Samtidigt börjar EPV:s ägarbas breddas till hela landet.

1980-talet

  • Vaskiluodon Voima övergår från olja till stenkol till följd av oljekrisen.

1970-talet

  • EPV blir delägare i Industrins Kraft och får därmed vara med och bygga kärnkraftverket.

1960-talet

  • När efterfrågan på el ökar grundar EPV produktionsbolaget Vaskiluodon Voima tillsammans med Pohjolan Voima.

1950-talet

  • Flera kommunala elverk grundar tillsammans Sydösterbottens Kraft (EPV) 1952. År 1958 byggs ett koleldat kondenskraftverk i Vasklot i Vasa. När kraftverket står färdigt är det Finlands största. Kraftverket tas ur drift först 1997.
Integritetsöversikt
EPV

Den här sajten använder cookies (kakor) för att kunna ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookies sparas i din webbläsare så att den känner igen dig och ditt språk då du återvänder till sajten. Dessutom hjälper cookies bl.a. till att förstå vilka sidor på sajten som du tycker är mest intressanta och användbara.

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies bör alltid vara aktiverade för att vi ska kunna spara dina preferenser om språk och inställningarna för cookies.

Tredjepartscookies

Vi använder Google Analytics för att samla anonym information om t.ex. hur många besökare sajten har och vilka sidor som är populärast. Genom att hålla denna cookie aktiverad hjälper du oss att utveckla webbsajten.