Sedan förra året pågår forskningsprojektet AurinkoSuo vid solkraftverket i Heinineva i Lappo och på torvområdet Polunsuo i Karstula. Inom projektet samlas forskningsdata om markutsläpp och klimatpåverkan från solkraft som byggs på tidigare torvproduktionsområden.
Det av Europeiska unionen medfinansierade projektet inleddes i januari 2025 och pågår till slutet av 2026. Projektet leds av Meteorologiska institutet, och övriga samarbetspartner är Helsingfors universitet (Institutet för atmosfär- och jordsystemsforskning INAR och Avdelningen för skogsvetenskaper) samt Seinäjoki yrkeshögskola.
Projektet samlar in omfattande information om markpåverkan
Undersökningarna inom projektet genomförs med hjälp av mätningar och modellering. Med hjälp av dessa följer man till exempel vilka utsläpp som uppstår från torvmarken under solpanelerna och vilken typ av markvegetation som med tiden börjar utvecklas.
EPV Aurinkovoimas solkraftverk i Heinineva valdes som projektets andra genomförandeplats, eftersom det är det första solkraftverket i Finland som har anlagts på ett tidigare torvproduktionsområde.
– I Heinineva kan vi samla in mätresultat som aldrig tidigare har tagits fram i en motsvarande miljö. Med hjälp av mätningarna preciseras den modellering som gjorts inom forskningsprojektet av hur solpanelernas konstruktion påverkar temperaturen, ljusförhållandena och markfuktigheten under och mellan panelerna. Växtförhållandena påverkar vegetationens utveckling och därmed även utsläppen av växthusgaser, berättar projektplanerare Marja Kotakorpi vid Avdelningen för skogsvetenskaper vid Helsingfors universitet.
Mätningarna på solkraftverkets försöksytor inleddes för cirka ett och ett halvt år sedan, i juni 2025. Med mätutrustningen mäts koldioxid, metan och dikväveoxid, det vill säga lustgas, som bildas i marken.
Torvlagrets tjocklek återspeglas i vegetationens tillväxthastighet
Även om bekräftade resultat och slutsatser presenteras senare har preliminära observationer redan gjorts i undersökningarna i Heinineva.
Särskilt mängden kvarvarande torv har påverkat på vilka försöksytor och i vilken takt vegetationen har utvecklats under mätperioden. Bland de arter som har klarat sig särskilt väl på försöksytorna finns gråstarr, tuvtåtel, rör och tåg. På försöksytor med ett tunnare torvlager har tillväxten varit snabbare, och där har även fler växtarter observerats.
– Genom att höja vattennivån på försöksytorna kan man påverka torvens fuktighet och vegetationens tillväxt. På så sätt är det möjligt att minska utsläppen av koldioxid och dikväveoxid som uppstår när torven bryts ned, även om metanutsläppen ofta börjar öka till följd av den ökade fuktigheten. En central del av projektet är därför att mätresultaten gör det möjligt att bedöma markutsläppen som helhet och deras effekter, konstaterar Kotakorpi.
AurinkoSuo-projektet avslutas i slutet av detta år. Mätutrustningen som används i Heinineva kommer att finnas kvar på försöksytorna även under kommande år, vilket gör det möjligt att få omfattande och jämförbara resultat om de markutsläpp som uppstår.
Under de kommande åren följer man till exempel hur kolbalansen i mätområdena utvecklas. Variationer i temperatur och nederbörd påverkar utsläppen av växthusgaser, vilket gör det viktigt att samla in forskningsresultat under en lång tidsperiod.
Forskningsdata för framtida solkraftsprojekt
Tack vare AurinkoSuo-projektet får man mycket ny kunskap om etablering av solkraftverk på torvproduktionsområden. Forskningsresultaten bidrar till att bedöma hur utsläppsmängderna utvecklas samt vilken typ av vegetation som börjar växa på solkraftsområden och i vilken takt.
– Utifrån resultaten kan man redan i planeringsskedet av framtida solkraftsprojekt på torvproduktionsområden bedöma hur exempelvis panelernas konstruktion, regleringen av vattennivån och främjandet av vegetation kan bidra till att hantera utsläppen, berättar EPV Energis områdesutvecklingschef Menna Luhtala.
Enligt Luhtala har observationerna i Heinineva varit positiva. Det är framför allt markens egenskaper, vattenhushållningen och torvlagrets tjocklek som har påverkat vegetationens tillväxthastighet.
– Utvecklingen har varit mycket positiv jämfört med det kala torvfältet under områdets torvproduktionsfas och de växthusgasutsläpp som uppstod då. Vegetationen i området har utvecklats snabbt, vilket också har bidragit till att den biologiska mångfalden återhämtar sig. Dessutom har områdets vattenhushållning hanterats med hjälp av reglerbar täckdikning genom att höja vattennivån. Syftet har varit att skapa ännu gynnsammare förhållanden för utvecklingen av områdets naturvärden och biologiska mångfald.
EPV Aurinkovoima får genom mätningarna inom projektet data för modellering och bedömning av solkraftsproduktionen, bland annat genom strålningsmätningar. Den insamlade informationen kan också vidareförädlas och utnyttjas vid planeringen av kommande kraftverksprojekt.
Forskning om fortsatt användning av torvproduktionsområden
Luhtala betonar att det är viktigt att genomföra fler motsvarande mätstudier på nationell nivå. Tidigare torvproduktionsområden skiljer sig från varandra när det gäller många egenskaper som påverkar vegetationens utveckling, vattenhushållningen och utsläppen av växthusgaser.
Skillnaderna gäller exempelvis markens fröbank, torvens kvalitet, näringshalt, nedbrytningsgrad, täthet och tjocklek, områdets topografi och dräneringshistoria samt den vattenhushållning som utvecklas i området. Ett bredare forskningsmaterial från olika platser hjälper till att bedöma vilka observerade effekter som kan tillämpas mer generellt och vilka som i hög grad är platsspecifika.
De pågående undersökningarna stärker dock EPV Aurinkovoimas uppfattning om att planeringen av solkraftverket i Heinineva har varit framgångsrik med tanke på främjandet av den biologiska mångfalden.
– Observationerna inom projektet stärker vår tilltro till att naturens återhämtning och kolbindningen kan främjas på tidigare torvproduktionsområden. Att områdena får vegetation och genomgår annan naturlig utveckling spelar en central roll i detta, och genom våra egna åtgärder kan vi skapa så goda förutsättningar som möjligt för denna utveckling. Det är också glädjande att vi samtidigt bidrar till att ta fram viktig ny kunskap för hela solkraftsbranschen.
Projektet är en del av EPV Energis åtgärdsprogram för biologisk mångfald
EPV genomför varje år ett projekt som främjar biologisk mångfald som en del av sitt åtgärdsprogram. Verksamheterna inom koncernen deltar turvis i arbetet för biologisk mångfald genom egna projekt.
– De enskilda projekten synliggör vårt arbete för biologisk mångfald, men det kontinuerliga arbetet vid sidan av dem är lika viktigt. Vi går regelbundet igenom EPV:s olika produktionsformer och projekt och bedömer hur den biologiska mångfalden kan beaktas och främjas i den aktuella verksamheten, berättar EPV Energis arbetarskydds- och miljöchef Melina Kaihoniemi.
EPV Alueverkko ansvarade för projektet som genomfördes 2025. I projektet, som genomfördes på sträckan Peräseinäjoki–Alavus–Kuortane–Alajärvi i Södra Österbotten, byttes 50 gamla kreosotimpregnerade stolpfötter ut mot nya stolpfötter impregnerade med kopparolja och salt. Läs mer om projektet från 2025 här.